Koi

Läs om koi och se de vi har till salu.

 Historia  Varieteter  Parasiter

Koi ( Nishikigoi )

Den ursprungliga karpen kommer från Kina och introducerades till Japan då Kina invaderade Japan. Alla de vackra färgsprakande koi som man hittar idag kommer ursprungligen från den naturliga formen Cyprinus carpio eller som den heter på japanska Magoi. Denna ursprungsfader skiftar i färgen från att vara svart till att gå i en mer olivgrön till brun färg. Den förekommer både som vanlig karp och som spegelkarp ( inga eller få men förstorade fjäll).
Redan för ca 2,500 år sedan hade man odlingar av karp. Dessa odlingar fanns mest för att lägga karpen på matbordet.

De var för ca 200 år sedan som man började upptäcka färgmutationer i odlingarna och man sparade dessa fiskar för att odla vidare på. Då fanns det inget intresse av att äta dessa individer utan man odlade vidare på dem bara för att man tycket att de var vackra och man började ha dem som ett husdjur. I och med detta så bytte koien namn från Magoi till Nishikigoi.

Doitsu varianterna kommer ursprungligen från Tyskland/Österrike. Där hade man odlingar av dem som matfisk eftersom de var lättare att rensa, eftersom en doitsukarp saknar fjäll eller har få men förstorade fjäll. Doitsun introducerade till Japan 1904, och efter det började man odla fram diverse färgformer utan fjäll.

 

Skötsel 

Det sägs att koien kan bli uppemot 100 år gammal. Det är en snabb och vacker fisk som blir "tam" och gärna tar mat ur handen. Det finns många olika färgkombinationer och i olika prisklasser beroende på kvalitet. Koi behöver en lite större damm med ett djup om minst 120 cm för att må riktigt bra. Dammen bör också ha en minimum längd på 2 meter. Den koi vi har i våra dammar är hårt framavlad och kan därför vara känslig för sjukdomar.

Bra vattenkvalitet och ett bra filter system är A-O för denna fisk.

Filtren måste rengöras med jämna intervaller, samt att det är rekomenderat att byta ca 10% av vattenvolymen varje vecka.

Koi är en stimfisk i sina unga år, men som äldre går den mest i mindre grupper. Den kan övervintra utomhus bara man håller dammen öppen på vintern så att alla giftiga gaser kan vädras ut. Om inte dör fisken.

Lite siffror om koi och vattenkavlitet:

Storlek: upp till 100 cm 
Temperatur: 4-28 º C 
Lektemp: 17-24 º C

PH: 6,8-7,5

KH: 5-12
GH: 4-12

Nitrit: 0 mg/l

Nitrat: Så nära 0 man kan komma.

Ammoniak: 0 mg/l

TDC optimalt: 60-200

 

Foder

Man skall aldrig mata en koi när temperaturen är under 10oC. Det som kan hända då är att koien äter, men det är för kallt i vattnet för att fisken ska kunna bryta ner födan. Födan kommer börja ruttna i magen och fisken dör. 
mellan 10-15 grader i vattnet, så kan man börja mata lite försiktigt, och gärna då med ett lättsmält wheatgerm-foder.

När temperaturen är 15oC eller mer ökar ämnesomsättningen hos fisken och den blir hungrigare. Matningen är också en viktig del av hälsoundersökningen av koien, då man tittar efter om den har några sår, svullnader eller stora parasiter. 
Om en koi inte äter medan de övriga fiskarna gör det, kan det vara första tecknet på sjukdom. En koi äter mer eller mindre allting som går att äta i en damm, dvs insekter, mjuka växter, växtrötter och mindre fiskar. Därför bör man ha tåliga växter i dammen eller ha sina växter så att fisken inte kan komma åt dem. Det kan hända att de äter mindre fiskar, men de är inga jägare utan det är mer nyfikenhet som driver dem till att provsmaka. Ofta spottar dem ut fisken efter ett tag men då är ju redan skadan skedd med den lilla fisken. Man kan utfodra dem med pellets, flingfoder, sallad, citrusfrukter och bröd. Se bara till att det inte är några konserveringsmedel i brödet. Men man skall undvika kött, kyckling, ägg, pasta och mejeriprodukter, då dessa förorenar vattnet väldigt mycket.

 

Odling 

Könsskillnader: en lekmogen hona är mycket rund under lektiden. Hanen är smalare och utvecklar små knottror på gälarna under lektiden som han använder för att smeka honan med. 
Man brukar säga att man inte bör odla på en fisk som är under 25 cm.
Koien kan leka självmant under sommarhalvåret. Om man vill ha en kontrollerad lek bör man ha ett lekkar med lekborstar eller dylikt.

Lite japanska termer. Dessa är översatta av Stefan Malm på "Koigalen". Tack Stefan.

Ago Hi Rött på gälarna
Ago Sumi Svart på gälarna
Aka Hane Röd nos

Akame Ett öga med röd iris, mestadel på Kigoi
Atarashi Sumi Hög glansig sumi Maruzome Kiwa. Bokstavligt ”Ny Sumi”
Ato Sumi Sen utveckling av Sumi
Bekko En showklass för vit, gul eller röd koi med svarta markeringar
Beta-gin Typ av Gin Rin där hela fjället skiner
Boke Sumi Outvecklad Showa/Utsuri sumi
Bongiri Mönster på huvudet som inte sträcker sig tillräckligt framåt
Bozu En kohaku utan rött på huvudet. Kallas för ”Präst”
Budo Mönster där fjällen har en druvliknande nyans
Danmoyo Mönster i olika steg
Doitsu Koi utan fjäll eller några få linjer med fjäll. Även kallad tysk. 
Fukurin När skinnet dyker upp mellan fjällen och ger en golf boll liknande effekt
Fuji En metallisk lyster eller silver punkter på huvudet på ung icke metallisk koi
Ginrin En förkortad form av showklassen Kinginrin. Silver fjäll
Go Sanke En term för Kohaku, Showa, Sanke.
Gosai Koi inne på sitt femte år.

Hachi sumi Blixtformad sumi på huvudet ( Utsuri och Showa)
Hana sumi En sumi fläck på eller runt nosen
Hanatsuki Rött som sträcker sig ner över munnen
Hikari Metallic
Hikari Moyomono Showklassen för metallic koi med mönster
Hikari Mujimono Showklassen för enfärgade metallic koi inklusive Matsuba
Hikari Utsurimono Showklassen för alla metallic Utsuri och Showa
Hiroshima Gin Diamant Gin, Ginrin fjäll som liknar krossat glas
Inazuma Blixtliknande rött mönster
Ippon Hi Rött sammanhängande mönster som sträcker sig från huvud till stjärtfena
Jari sumi Små oönskade sumi markeringar, kallas även för grus.
Kado Kant
Kado Gin Ginrin som man kan se på kanten av fjällen
Kagami Doitsugoi (Spegelkarp)
Kage Sumi med en skuggliknande nyans. 
Kamisori Kiwa som går genom fjället
Kanoko Spräcklig röd färg på vissa fjäll. 
Kata moyo När mönstret endast är synligt på en sida
Kawagoi Doitsugoi (läderkarp)
Kawarimono Showklass för de koi som inte går in under de andra showklasserna. Icke metallic
Kindai Modern eller ny
Kinginrin Showklassen för koi med metallic fläckar i fjällen. Kin (guld) eller Gin (silver)
Kiwa Bakkanten av mönstret på fjället 
Kokesuki O jämn färg i mönstret
Koromo Showklassen för koi som har en skrudliknande teckning på fjällen.
Kuchibeni Rött på munnen. Läppstift
Kutsubera Skohorns mönster på huvudet. Oftast på Kohaku och Sanke runt/mellan ögonen
Maruzome Kiwa som följer kanten på fjällen
Menkaburi Rött mönster som täcker hela huvudet
Menware Traditionellt svart huvud mönster på Showa och Utsuri. Y format
Moto Aka Röda markeringar i basen på bröstfenorna. Röd version av Motoguro
Motoguro Svart markering i basen på bröstfenorna
Niban Hi Sekundär röd
Nidan Två stegs mönster
Nisai Koi inne på sitt andra år ( 12-24 månader ).
Odome Sista mönster markeringen innan stjärtfenan
Ojima Svarta streck i stjärtfenan
Ojime Utrymmet mellan sista Hi mönstret och stjärtfenan
Omoyo Stora fält av rött
Ozutsu Bakdelen av koien innan stjärtfenan
Sandan Trestegs mönster
Sansai Koi inne på sitt tredje år ( 24-36 månader ).
Sashi Framkanten av mönstret på fjällen
Shimi Små svarta oönskade prickar
Shiroji Den vita basfärgen på koi med vitt skinn
Sudare Gin Typ av Ginrin där lystern utgår från kanten till centrum av fjället
Tama-gin Typ av Ginrin där lystern är i centrum av fjället 
Tategoi Koi med potential till att bli bättre
Tateshita Ung koi som inte är tategoi längre
Tejima Svarta streck i bröstfenorna
Teri Glans
Tobi-hi Små röda prickar som är isolerade från resten av mönstret
Tosai Koi under sitt första år ( 0-12 månader gammal ).
Tsubo Sumi ”Bäst placerad” Sumi på vitt skinn, idag är det väl placerad sumi på koien.
Tsuya Lyster
Utsuri Reflektion/spegling i förhållandet till mönstret
Wagoi Koi med fjäll
Yonsai Koi inne på sitt fjärde år

Färger på koi, från japanska till svenska:

Ai Blå 
Aka Röd 
Beni Röd/Orange 
Cha Brun eller bokstavligt talat ”Te” 
Gin Silver metallic 
Hi Röd 
Karasu Svart eller boktavligt talat kråka 
Ki Gul 
Kin Guld 
Midori Grön 
Murusaki Lila 
Nezu Ljusgrå 
Orenji Orange 
Shiro Vit 
Sora Grå 
Sumi Svart